viccan

Idag är det bara en vecka kvar tills äventyret börjar och jag och Amanda ska besöka bland annat platserna på bilderna ovan. Hur sjukt är det? Dröm resan närmar sig på riktigt??! Det är fortfarande lite att stå i, har provpackat idag och det blev ca 12kg så de ska nog gå fint. Fatta, om en vecka är jag och Amanda på vårat hotell i Bangkok. Sjukt. Vi kommer att starta en blogg, som så många andra backpackers. Vi älskar ju båda två att fota och greja så det kommer bjudas på många fina bilder av hög kvalité samt lite roliga texter om vi får tid och lust. Hör av mig när vi startat den så ska ni få en länk som ni kan få följa! 

Fy va svårt de e att kolla gamla bilder ikväll. För ikväll träffade jag becka sista gången innan hon blir sthlmsbo och när jag kollar på min instagram, eller tavlan jag fick av henne i julklapp så grinar jag. Jag vet inte hur Jag förklarar hur tacksam och glad jag är över att hon och jag träffade varandra och klickade så bra. Precis när jag som mest behövde en tjejkompis, mitt under gymnasietiden med alla killkompisar så va hon där och följde med till alanya och så började äventyret lixom. Allt vi har varit med om, alla så branta uppförsbackar och så roliga och sjuka händelser har varit så viktiga för mig. En bästis för livet är hon iallafall. Och detta är ju verkligen inte slutet på något men de e jobbigt att veta att hon kommer vara och bo i Stockholm när Jag är här i rätt så rötna Uddevalla. Känns jobbigt att det dröjer länge innan näsa spontana kvällshäng och nästa spontana dubbeldejt häng med henne Anders och Johan. För inte nog med det så tar hon med sig en Annan bästis till Stockholm, Johan. Blääää känns det ikväll, jag reser i feb och tror jag kommer få träffa dom först i april. Så lång tid känns det som. Usch detta är så jobbigt så va tvungen att skriva av mig för att bli lugn i huvudet och kroppen. Ni fattar. Jag e le och saknar dom redan. Tur jag har Anders och Amanda kvar här, annars vore livet kaozzzz